onsdag 12 oktober 2016

Ombalansering

Mer än hälften av våra investeringsbara tillgångar ligger i aktieindexfonder. En del hos Avanza, men det mesta finns fortfarande hos vår lite trötta storbank. Totalt pratar vi om 8-10 fonder och när vi satte upp nuvarande struktur inklusive månadssparande för sisådär 8-9 månader sedan valde vi göra viktningen geografiskt för att få en vettig riskspridning. Alltså investerade vi lika delar i globalfonder, europafonder, fonder i tillväxtmarknader, USA-fonder och i sverigefonder. Jag inser att vi med den viktningen blir lite tyngre i USA, då 50-60% av globalfonderna är investerade i USA. Men det tyckte jag var helt ok. 

Under dessa 8-9 månader har det hunnit hända en hel del. Den största händelsen i fondsparandet är att vi har avvecklat aktieindexsparandet i sverigefonder helt och istället ersatt det med rena aktieinvesteringar. Men det är inte det jag tänkte diskutera här och nu. Nej, jag tänker istället på ombalansering. 

Häromdagen när jag stökade rundor i barnportföljerna för sortera upp barnens egna pengar från de pengar som vi vill fortsätta att ha beslutsrätten över (se det tidigare inlägget "Gör om, gör rätt") blev behovet av en ombalansering ännu mer uppenbart än vad det redan var. Resultatet blev därmed en översyn och en ombalansering av samtliga fondportföljer.

Behovet av ombalansering uppstår när vissa marknader växer bra mycket mer än andra och viktningen inte längre är vad man beslutat att den ska vara. Plötsligt är riskspridningen inte längre den man önskar. Botemedlet är lika smart som enkelt. Man säljer helt sonika en del av de fonder som gått bra och köper mer av de som gått mindre bra så att viktningen blir den korrekta. Och så börjar man liksom om igen. Detta gör vi en till två gånger om året och det fina i kråksången är att man därmed tvingar sig själv att sälja dyrt och köpa billigt. Något som annars inte är helt lätt att göra. Här spelar nämligen våra små hjärnor oss gärna ett spratt, och vi tenderar istället att köpa dyrt och sälja billigt. 

De senaste 8-9 månaderna har global- och USA-fonderna gått stark med i runda slängar 15% tillväxt. Fonderna i tillväxtmarknaderna har gått ännu bättre med sina 17-18%. Däremot har europafonderna gått ganska knackigt med endast marginell vinst om ens någon alls. Alltså har jag med hjälp av ombalanseringen hämtat hem vinster från de marknader som gått bra och istället investerat dem marknader som förhoppningsvis kommer gå bra i en inte allt för avlägsen framtid.

söndag 9 oktober 2016

Städhjälpens vara eller icke vara

En viktig aspekt under vår resa mot ekonomiskt oberoende är att vi vill nå vårt mål med bibehållen livskvalitet. Livskvalitet innefattar för oss väldigt mycket, men det kanske allra viktigaste för oss är möjligheten att få spendera mycket tid med våra barn. Speciellt nu när de fortfarande är relativt små. Det är av den anledningen som vi har valt att gå ner i arbetstid. Vi jobbar tillsammans cirka 150% istället för de standardiserade 200% plus som gäller när man är ”i karriären”, som vi är. Eller kanske snarare var…

En av grundreglerna för en sund ekonomi är att inte betala andra för att göra sånt man lätt kan göra själv, men detta till trots har vi valt att ha städhjälp. För visst kan vi ju faktiskt städa själva. Vi har diskuterat vår städhjälps vara eller icke vara flera gånger, men har hittills alltid landat i samma slutsats. Nämligen att det bästa för oss är att ha städhjälpen kvar. Låt oss se hur vi tar oss till vår slutsats och tar avstamp i den rent ekonomiska aspekten.

Varannan vecka har vi ett par effektiva städare som tillsammans spenderar 3 timmar med att göra vårt hus skinande rent och däremellan gör vi en lite mindre städning själva. Eftersom städningen har en fast timkostnad och vi själva vet vad vi tjänar i timmen är det enkelt att göra den ekonomiska kalkylen. Det vill säga att gå ner ytterligare i arbetstid och använda dessa ”lediga” timmar till att själva städa huset jämfört med att betala för städhjälp. Det visar sig då, om man antar att proffsstädarna är något lite bättre och effektivare på att städa (det är nog ett rimligt antagande och beräkningen är nog snarast något smickrande för vår städförmåga), att det blir ett ekonomiskt nollsummespel. Ur ett ekonomiskt perspektiv kvittar det alltså om vi betalar för att någon ska städa vårt hus eller om vi går ner i arbetstid för att göra det själva.

Kalkylen ställs naturligtvis på ända om vi accepterar att vi istället för att gå ner i arbetstid ”stjäl” tid från den tid vi spenderar med våra barn för att städa. Men å andra sidan skulle vi då lika gärna kunna öka vår arbetstid motsvarande mängd från 150% och så är vi tillbaka i det ekonomiska nollsummespelet igen. Lite ökad arbetstid hade dessutom gjort att våra arbetsgivare blivit lite gladare.

Kort sagt är ekonomin ingen faktor över huvud taget i vårt beslut kring städhjälpens vara eller icke vara förrän den dagen vi känner att vi har tid över och redan jobbar 200% tillsammans (och därmed inte kan gå upp mer i arbetstid). 

Ett tredje alternativ skulle ju så klart vara att sänka kraven på städningen och acceptera lite fler och lite större dammråttor i hörnen, men det känns inte speciellt lockande för oss. För tillfället fortsätter vi alltså att ha städhjälp eftersom vi inte tycker det är speciellt kul att städa, det ger en lyxig känsla att komma hem till ett nystädat hus, städningen blir bättre genomförd och vi slipper i princip att bry oss. 

Att göra städningen själva skulle alltså inte ge oss något mervärde att tala om, snarare tvärtom. För andra hushållsnära tjänster skulle jag kunna resonera annorlunda. Ett exempel på detta skulle hjälp med läxläsning kunna vara även om RUT inte längre gäller för läxläsning, så vitt jag förstår. Nu är det inte aktuellt för oss ännu, men även när den dagen kommer är det ett område som jag inte vill släppa till någon annan. Detta för att hjälpa våra barn med läxorna ger oss ett mervärde i form av en stärkt relation med våra barn, en bättre insikt om barnens vardag i skolan, en bättre förståelse för hur det går för barnen, tidiga indikationer på om de skulle behöva extra hjälp med något och så vidare. 

Hur resonerar ni kring städhjälp eller andra hushållsnära tjänster?

fredag 7 oktober 2016

Gör om, gör rätt

Redan snart efter vårt första barns födelse drog vi igång med att spara barnbidraget och det fortsatte vi med när barn två och tre gjorde sina respektive entréer. Bra Herr och Fru Avfart Frihet! Vi flyttade därefter vårt barnsparande till ISK ganska snart efter att den sparformen introducerades. Bra igen! 

Men sen kom vår lilla tankevurpa. 

Eftersom vi har en väl utvecklad allergi mot att köpa saker för köpandets skull har vi indoktrinerat våra nära och kära att inte köpa lastbilslass med plastiga leksaker till våra barns födelsedagar och till julaftnar. Vi ber dem istället att köpa någon ordentlig sak och känner de sedan att de vill ge mer, så vänligen ge pengar. På samma sätt har vi själva resonerat. Vi har köpt en del leksaker som presenter, men varit ganska restriktiva. Istället har vi satt in lite pengar på barnens konto. Trots detta känns det ibland som att man vadar i leksaker när man korsar vardagsrummet, men efter mångtaliga besök hos andra familjer med små barn inser vi att leksakshögen i vårt hus nog får betraktas som marginell med dagens mått mätt. Vän av ordning invänder nu med att det är väl inget större fel med detta, snarare tvärtom?  Helt riktigt. Men felet vi gjorde var att under flera år sätta in barnens födelsedagspengar på samma ISK som vi sparade barnbidraget. Alltså blandade vi våra barns egna pengar som de så småningom ska ha beslutanderätt över med de pengar som är tänkta till barnen men som vi fortfarande vill ha beslutsrätten över. Där och då hade vi kort sagt lite otur när vi tänkte…

Nu börjar våra äldsta barn närma sig åldern och mognaden att introduceras till sina egna pengar (utöver de pengar de har i sina plånböcker) och sitt eget sparande. Då blev vi helt enkelt tvungna att reda ut hur mycket pengar som egentligen är barnens egna av den vid det här laget ganska stora summa som våra barnportföljer utgör. Fru Avfart Frihet är, som tur är, utrustad med ett elefantminne kring hur mycket pengar barnen fått vid respektive födelsedag och jul. Så vi gjorde helt enkelt en lista för varje barn och summerade. Sen la vi på lite till för att vara riktigt säkra på att de enda förlorarna på Herr och Fru Avfarts Frihets tankevurpa är just Herr och Fru Avfart Frihet. 

Barnen har nu fått var sitt ISK hos Avanza och där kommer deras egna pengar att investeras. Vår plan är investera hälften i några aktieindexfonder med god global spridning och hälften i svenska aktier. Vi väljer endast svenska aktier då det handlar om små inköp och courtaget blir för högt om vi går utanför Sverige. Vi tänker oss en relativt enkel portfölj med 10-12 klassiska svenska företag med en bra branchspridning. För att locka barnens intresse lite skulle jag vilja krydda med något kul företag som kan tänkas tilltala mindre barn, men jag har inte hittat något klockrent alternativ ännu. Är det någon som har någon bra idé på en aktie som tilltalar barn i lågstadieåldern?

tisdag 4 oktober 2016

Månadsrapport - september

Det är helt fantastiskt vad tiden springer på. Nu är vi redan några dagar in i oktober och hösten har gjort sitt intåg, och idag visade den sig faktiskt från sin allra bästa sida med gnistrande solsken och i morse var det en hel del krisp i luften (vilket är en vacker omskrivning för att berätta att det var vantar och mössa som gällde på cykeln till jobbet...). September var en månad som vi använde till att komma igång på allvar efter sommaren och dessutom har vi försökt utnyttja det vackra vädret till fullo genom att vara ute så mycket som möjligt. Det är väl dessutom en av anledningarna att fokus inte riktigt varit på bloggen. Hur som helst är det hög tid att göra den vanliga månadsavstämningen. 

 

Inkomster/utgifter

Som väntat och beroende på att vi tog av föräldraledighetsdagarna under vår långa ledighet i somras blev inkomsterna låga även under september. På plussidan är dock att Fru Avfart Frihet fick lite retroaktiv löneökning samt att hon gjort ett nytt starkt jobb med försäljning av prylar och pinaler som vi inte använder och behöver. Detta räddar oss med knapp marginal från en bottennotering gällande inkomster under året. Roligare är det då att titta på utgiftssidan eftersom vi lyckats hålla dem riktigt låga, en av de allra lägsta månaderna i år faktiskt. Genom de vanliga matematiska krumbukterna får jag då fram att vi i runda slängar gick 30 tusen plus i september, vilket faktisk med marginal är bättre än vårt genomsnitt. Detta är jag enastående nöjd med då man betänker de relativt låga inkomsterna.

 

Portföljutveckling

Vi fortsätter att flytta pengar från aktieindexfonder till aktier och sakta men säkert håller vi på att minska våra kontanta medel genom att fylla på med fler aktier. Under september har det blivit många små inköp i redan befintliga innehav då jag fyllt på i framförallt HM, Investor, Stora Enso, Axfood och Kinnevik. Detta är en process som kommer fortsätta under resten av året, men det återstår att se om det blir några nya innehav eller om jag bara fyller på i befintliga innehav. 

 

Under september hade Clas Ohlson och AstraZeneca den goda smaken att ge oss lite utdelning. 528 kronor ramlade in på kontot hos Avanza och även om det inte är några jättesummor är det alltid motiverande när utdelningarna kommer. 

 

Summerar vi ihop det totala portföljvärdet så hamnar vi på knappt 1,189 miljoner, vilket är en ökning med drygt 35 tkr. Exkluderar man nysparandet så motsvarar det en ökning på 0,45% under september. Det är ju lite sämre än börsen i stort och är också ett tecken på att vi ligger på för mycket kontanter och ränteindexfonder. Speciellt tydligt blir detta då man betänker att vår aktieportfölj under september presterade endast marginellt sämre än SIX 30RI och vår fondportfölj lika marginellt bättre än DJ World Index

 

Övriga reflektioner 

Redan i månadsrapporten för augusti nämnde jag att vi gjort en liten att-göra-lista, speciellt med avseende på barnsparandet, och av detta har det hittills inte hänt ett smack. Jag skyller på att jag prioriterat annat under det vackra väder som vi haft i september. Men nu när hösten kommit på allvar finns det inga undanflykter längre. 

 

En reflektion kring bloggen, trots att den inte varit så aktiv under september, är att det är betydligt fler läsare och betydligt fler kommentarer då jag skriver om lite mer udda ekonomireflektioner. Som till exempel inlägget Öppen eller hemlighetsfull?” nu senast. Månadsrapporter och portföljredovisningar i all ära, men riktigt intressant blir det först när man går lite djupare, rotar lite våra mänskliga beteende, ifrågasätter våra värderingar och så vidare. Problemet är att sådana inlägg är så mycket svårare att skriva, men jag lovar att fortsätt försöka.

 

Med hopp om en glad höst!

 

Herr Avfart Frihet