Jag upplever att den strävan mot ekonomisk frihet som vi
har blir allt vanligare. Eller så är det helt enkelt så att det bara är vi som
ser det som redan fanns allt tydligare i takt med att vår egen strävan blir starkare,
medan vi inte såg det alls tidigare. Nån form av confirmation bias alltså...
Hur som helst är skälen bakom denna strävan mot ekonomisk frihet olika från
person till person, men skäl som ”vi vill ta ur ekorrhjulet” eller ”vi vill
kunna spendera mer tid med barnen” återkommer allt som oftast. Dessa drivkrafter till ekonomisk frihet är bra, men det
finns ett problem. Problemet är att det tar tid att skapa sig ekonomisk frihet.
Ofta mycket tid! Detta samtidigt som ekorrhjulet snurrar förbaskat snabbt just
här och nu. Samtidigt som barnen är små just här och nu. Inte om 15 år!
Men vad är egentligen frihet och kan man inte skapa sig
lite frihet under resans gång? Lite frihet här och nu?
Ett sätt att hantera detta problem som Herr och Fru
Avfart Frihet noterat och diskuterat många gånger är värdet av att gå ner i
arbetstid. Vi har sedan vårt första barn föddes (vi har tre barn) jobbat deltid
på något sätt. Vem av oss som gått ner i arbetstid och hur mycket har varierat,
men de stipulerade 2x100% har det definitivt inte varit tal om de senaste tio
åren eller så. Just nu jobbar vi på årsbasis någonstans kring 150-160% räknat
på två tjänster. Den tid som vi därmed inte tillbringar på jobbet använder vi
istället till att bromsa ekorrhjulet och umgås med våra barn. Detta görs både
genom längre ledigheter under skolloven och genom färre arbetstimmar under
vanliga veckor och på så sätt får vi både mer tid med barnen och ett lite långsammare
tempo i vardagen. Mycket skönt och välbehövligt!
Självklart innebär vår minskade arbetstid att vår
sparkvot sjunker och att vi därmed skjuter vår fulla ekonomiska frihet några år
på framtiden. Men det är det värt alla dagar i veckan. Dessutom är det ju
faktiskt så att det för oss som har relativt höga löner är skattetekniskt ”fördelaktigt”
att gå ner i arbetstid eftersom vi betalar saftig statlig inkomstskatt. För mig
innebär en minskad arbetstid till 80% en lönesänkning i skattade pengar på
knappt 15% (pensionsinsättningar inte inkluderade i beräkningen). Jag får
alltså ”bara” en nettolönesänkning på 15% trots att min arbetstid minskar med
20%.
När vi säger att vi jobbar deltid får vi oftast lite
konstiga blickar som svar. Det är helt enkelt inte normen för välutbildade
människor som är mitt i karriären att jobba deltid och det är inte riktigt
accepterat. Men vem är det som sätter den normen? Och varför?
Är ett av skälen till att du strävar mot ekonomisk frihet
att du vill ”ta dig ur ekorrhjulet” så skulle jag rekommendera dig att överväga
att gå ner i arbetstid redan nu. Eller är den typen av frihet minskad arbetstid
ger inte lika mycket värd som den totala ekonomiska frihet som flera av oss
eftersträvar? Vilket är bäst; att springa fullt ös i ekorrhjulet i ett antal år
för att sedan njuta av frukterna eller att småjogga i samma hjul några fler år
samtidigt som man med jämna mellanrum tar sig en lugn fruktstund med barnen? Vi
har bestämt oss för vad vi tycker, men vad tycker du?
Just det där med att barnen faktiskt bara är små en gång har jag tänkt mycket på. Att ha det bra ställd på åldernshöst är såklart toppen men egentligen skulle jag ju vilja ha den där friheten redan nu. Jag håller på och skissar på ett upplägg som skulle göra att jag fick mindre tid på jobbet och mer tid med mina barn, hoppas det går i lås:)
SvaraRaderaMvH Pengaregn
Hej Pengaregn!
RaderaBalansgången mellan nu och sen är inte lätt, men vi har hittat en kompromiss som vi känner oss nöjda med. Hoppas ditt upplägg går i lås och jag ser fram emot att läsa om det på din blogg.
Mvh Avfart Frihet
Idag är min första dag ledig då jag nu gått ner från att arbeta 100% till 60%. Njuter i fulla drag =)
SvaraRaderaDet känns viktigt att må bra och få ta det lugnt redan nu och inte "sen".
Grattis!
RaderaHoppas du kommer att njuta av din nyvunna (deltids)frihet.
Mvh Avfart Frihet
Nu har jag inga barn men jag har också funderat mycket på att gå ner i arbetstid för att få lite mer frihet redan nu. Du tar upp en bra poäng när det gäller höga löner och skatten, betalar man statlig inkomstskatt så blir nettolönesänkning inte så stor.
SvaraRaderaHej Money for Nothing!
RaderaBarn är ju inget krav för deltid 😉. Ja, så blir det med vårt skattesystem. Att välutbildade och högavlönade ska jobba mindre är ju knappast vad våra politiker avser med den statliga inkomstskatten, men det det blir ju en konsekvens. Åtminstone för några.
Mvh Avfart Frihet
Exakt samma tankar hos oss. Och vi jobbar inte heltid längre någon av oss.
SvaraRaderaHej Ekonomitankar!
SvaraRaderaÄr ni nöjda mer ert beslut?
Mvh Avfart Frihet
Funderar på att göra samma sak nu när jag och min man väntar barn. Mer balans här och nu även om de långsiktiga målet kvarstår. Tjänar man över 39 000 i månaden så är det bästa alternativet att minska arbetstiden med motsvarande grad då det över ändå bara skattas bort.
SvaraRaderaHälsningar,
msFIRE svenskafire.se
Kul inlägg att läsa! Jag har ibland när jag surfat runt bland sparare funderat på om jag kanske ska gå upp i tid för att fortare nå sparmålen, men så tänker jag att det skulle innebära att åka hemifrån efter 7 och komma hem framåt 17:30 och därefter ska livet fixas. Lockar inte alls att göra det permanent så jag fortsätter köra på mina 60% som jag klarar mig alldeles utmärkt med. Visst, det blir inga 70% sparkvoter, men jag lever livet varje vecka och tack vare det får jag sällan några behov av en arbetsexit. Har en ledig dag en gång i veckan och det är bland det bästa som finns i mitt liv, en dag att bara gå ut i skogen och ta igen sig. Då får det hellre ta dubbelt så lång tid att nå FIRE eller vad nu min plan är :) (Tror inte sluta jobba står på min agenda så länge jag får bestämma själv hur mycket jag kan jobba).
SvaraRaderaNu har jag visserligen inga barn, det hade garanterat påverkat...
SvaraRaderamen jag gör tvärtom, har två jobb, jobbar 150-160%, drar in dubbla årslöner. Har ett suveränt schema på mitt ordinarie arbete, detta kan ändras inom några år, så jag passar på nu, medans jag kan jobba extra, medans jag har orken och viljan. En kort sprut.. max 4-5 år, sen låta pengarna jobba åt mig resten av mitt liv. Har gått från "jag vill sluta jobba så fort som möjligt!" till "jag vill kunna sluta jobba några år tidigare och/eller gå ner i arbetstid".
mvh