torsdag 13 april 2017

XACT Nordic High Dividend

Idag var det en kort dag på börsen, men jag hann ändå sälja hela vårt innehav av Beijer Alma. Jag tycker egentligen fortsatt ganska bra om Beijer Alma, men det var ett litet innehav och jag ville istället använda de pengarna till att investera i ett provskott på annat håll. Vår affär i Beijer Alma blev helt OK då vinsten inklusive utdelning (och courtage avräknat) blev 21,4% på ett drygt halvår (i genomsnitt), och det är siffror som jag inte alls klagar på. I min värld är det nästan att betrakta som swing-trading…  ;-)

 

Provskottet då, vad är det undrar den nyfikne? Jo, jag valde att köpa en liten skvätt i den nya börshandlade fonden XACT Nordic High Dividend Low Volatility som bland annat Petrusko skrivit en hel del matnyttig info om (jag skriver på telefonen och kan inte länka till inlägget just nu, men googla så hittar ni det). Fonden investerar kort sagt i 50 nordiska högutdelande företag och tanken är att det därmed ska ge låg volatilitet (dvs mindre korta kursrörelser upp och ner). Tittar man på förteckningen över företag som fonden investerar i hittar man massvis av fina företag och fonden kan mycket väl bli en framtida grundbult i vår utdelningsportfölj. Får vår del bör investering i XACT Nordic High Dividend Low Volatility rimligen sänka vår risknivå samt att den ger oss en exponering mot våra nordiska grannar som vi inte har tillräckligt idag

 

Glad Påsk till er alla!

 

MVH/ Avfart Frihet

 

tisdag 11 april 2017

Vad är arbetstid för dig?

Vår strävan är ju som bekant att nå ekonomiskt oberoende så att vi, om vi vill, kan välja att sluta yrkesarbeta. Detta är ju ganska vanligt i bloggosfären och brukar allmänt kallas ”frihet”, men vi försöker klämma in så mycket frihet vi kan på vägen mot det slutliga målet. Främst gör vi detta genom våra resor samt att vi gått ner i arbetstid. Men detta med att gå ner i arbetstid blir lite smått absurt för oss och många andra. Detta då vi inte har reglerad arbetstid i nån egentlig mening. 

 

Vi är båda tjänstemän på hyfsad nivå på globala företag och i princip finns det ingen som bryr sig och ingen som kollar hur mycket vi jobbar så länge vi sköter våra jobb. Vi har ett förtroende att sköta våra jobb och för arbetsgivarna är det mer eller mindre likgiltigt när vi gör det och hur många timmar det tar oss, men det finns en förväntan att vi kommer på möten, är anträffbara åtminstone under normal kontorstid, reser på de tjänsteresor som behövs och liknande. Detta gör att ”gå ner i arbetstid” egentligen betyder att vi justerar våra arbetsgivares förväntningar något. De förväntar därmed sig att vi leverar något mindre, att vi inte är tillgängliga för möten under vissa tider och så vidare. Då vi lyckligtvis har modernt tänkade arbetsgivare så funkar detta relativt bra även om vi emellanåt tvingas vara lite flexibla vid de kalenderkonflikter som uppstår.

 

Trots jag levt med ”förtroendearbetstid” under många så känner jag fortfarande en tydlig pliktkänsla som säger att jag ska spendera minst mina stipulerade arbetstimmar varje vecka. Alldeles oavsett om det behövs eller ej för att leverera vad jag förväntas. Detta har i sin tur fått mig att fundera en del kring vad som kan betraktas som arbetstid och vad som inte kan betraktas som arbetstid. Låter jag flummig? Låt mig ta några exempel:

 

· Jag läser mina mail i telefonen till frukosten varje dag så att jag är förberedd på dagen som kommer och kan sätta igång direkt när jag kommit till jobbet. Är det arbetstid? Nja, jag tycker nog inte det. 

· Om jag istället under min frukost agerar på något mail och till exempel via telefonen skickar vidare ett mail med tillhörande instruktioner till någon? Är det arbetstid då? Nja, jag räknar fortfarande inte de få minuterna det som arbetstid.

· Alla är nog överens om att det är arbetstid om jag sitter på jobbet och funderar på ett problem. Men om jag funderar på exakt samma problem på kvällen hemma i soffan eller under en löprunda? Är det att jobba? Nej, inte heller det brukar jag räkna som arbetstid. Men egentligen är det väl ingen skillnad, eller?

 

Arbetstid för mig är när jag fysiskt är på jobbet alternativt sitter hemma med jobbdatorn eller i telefonsamtal. Är det en för snäv definition? Jag vet inte, kanske.

 

Min poäng är väl egentligen att arbetsliv och privatliv tenderar att flyta ihop alltmer och det blir allt svårare att dra gränsen emellan vad som är vad. Vi tvåbenta människovarelser vinner frihet och självbestämmande på detta samtidig som vi får betala med att aldrig vara riktigt lediga. Frågan är om det är bra eller dåligt för oss?

 

Hur definierar du arbetstid?

fredag 7 april 2017

Homo Sapiens

Jag läser mycket. Väldigt mycket till och med. Har alltid gjort och kommer förhoppningsvis alltid att göra. Det var till och med så ”illa” att mina kompisar klagade på mig när jag var i 10-12 årsåldern. De tyckte jag var skittrist som inte ville spela fotboll eller vad det nu var de ville hitta på just den dagen, utan hellre satt med näsan djupt ner i ny spännande bok. Numera läser jag det mesta som jag tycker verkar intressant. Det är skönlitteratur, olika typer av facklitteratur, biografier och givetvis en faslig massa bloggar med främst ekonomiskt innehåll.

 

Nästan allt jag läser nu för tiden är i digitalt format via telefonen, antingen direkt på nätet eller e-böker som jag lånar på bilbioteket. Att låna e-böcker på biblioteket är sanslöst smidigt. Man sitter lugnt och skönt hemma i soffan och surfar runt bland spännande boktitlar och när man väl bestämt sig laddar man hem boken i fråga och kan börja läsa direkt. Ställtiden är noll och risken att glömma lämna tillbaka boken är obefintlig då det helt enket inte går att läsa vidare när lånet gått ut (men man kan givetvis låna om boken). Dessutom kostar det gratis! Det största problemet är att det oftast finns begränsningar på hur många e-böcker man får låna under en viss tidsperiod. Detta problem löser man enklast genom att ha flera lånekort, eller snarare den digitala varianten som mest är en kod, på flera olika bibliotek.

 

Hur som helst så har jag så vitt jag kan komma ihåg aldrig rekommenderat någon bok här på bloggen. Men häromveckan ramlade jag över en bok som jag tycker kan vara värd ett omnämnande. Den handlar i och för sig inte uttryckligen om ekonomi, men det finns väldigt många beröringspunkter och är man allmänt intresserad av hur vi människor funkar, hur vi har hamnat där vi är och varför samhället ser ut som det gör är det en riktigt läsvärd bibba (digitala) papper. Boken jag tänker på heter ”Sapiens: En kort historik över mänskligheten” och är skriven av Dr Yuval Noah Harari som har en bakgrund från Oxford och som nu är verksam vid Hebreiska univeristetet i Jerusalem. Harari fokuserar sin forskning på de största och bredaste av historiska frågor såsom ”Har människor blivit lyckligare under tiden gång?”.

 

Harari tar på ett förvånansvärt medryckande och tankeväckande sätt med läsaren på Homo Sapiens resa från att vara en av många människoarter med hemviste i en bortglömd vrå nere i Afrika för 100 000 tusen år sedan till att bli jordens odiskutabla herre. Varför blev just vi så famgångsrika? Varför skapade vi städer? Hur kommer det sig att vi började tro på gudar eller bekänner oss till olika ideologier? Varför blev pengar så viktiga och hur kommer det sig att alla litar på pengar? Hur hamnade vi en situation så starkt präglad av konsumism som vi ser idag? Hararis väver samman flera vetenskapliga disipliner för att svara på dessa frågor och många fler därtill. På vägen passerar läsaren den kognitiva revolutionen, jordbruksrevolutionen, hur mänskligheten enandes till vad som kan liknas vid ett globalt imperium och givetvis den vetenskapliga revolutionen. Sist men inte minst diskuterar Harari om den enastående utveckling som Homo Sapiens genomgått och skapat verkligen gjort oss lyckligare.

 

Jag tycker boken är fantastiskt välskriven och Harari lyckas förmedla ett i många fall komplicerat ämne på ett lättförståligt sätt och lyckas till och med få in en hel del humor på kuppen. Vidare slår Harari hål på många myter med vetenskapens hjälp och många läsare kan säkerligen bli ganska så provocerade av en del av det han tar upp i boken. Allt som oftast visar han tydligt att det som vi kanske tycker är självklart och naturligt egentligen baseras uteslutande på kulturella normer som dessutom kan vara direkt motsatta i en annan del av världen eller för bara ett par generationer sedan.

 

Boken låter sig inte sammanfattas på några rader, och jag kan inte annat än rekommendera den om man har minsta intresse av varför vi mäniskor är som vi är och har det som vi har det.

måndag 3 april 2017

Månadsrapport - mars

Det är ärligt talat en ren skandal! Två inlägg på rad som är månadsrapporter, det är inte ok. Jag har egetligen inga bra ursäkter utan det är helt enkelt så att inspirationen saknats samtidigt som jag prioriterat annat här i livet.

 

Jag tycker det är obeskrivligt skönt att våren verkligen är på väg på allvar och den närmaste två månaderna brukar jag tycka är årets bästa. Det har blivit några timmar i trädgården med en god kopp kaffe och ansiktet vänt mot en värmande och undergörande sol. Livskvalitet behöver inte vara svårare än så. Solen skiner faktiskt en hel del på familjen Avfart Frihets ekonomi också, så låt oss ta en titt.

 

Inkomster/utgifter

Som jag nämnt några gånger redan tidigare så förväntade vi oss en riktigt bra inledning på 2017 med avseende på våra inkomster och så har det mycket riktigt blivit. För andra månaden i rad noterat vi nämligen i mars en total nettoinkomst på lite drygt 100 tkr. Detta beror på ett par större inkomster av engångskaraktär som ramlade in nu i början på året. Men nu är det slut på det roliga och vi kommer från och med april att återgå till mer nornala inkomstsnivåer, vilket i och för sig inte är så illa det heller.

 

Utgifterna lyckades vi hålla någorlunda på mattan och det enda som sticker ut är kostnaden för flygbiljetterna till höstlovets semesterresa. Men det kan vi leva med då det är välinvesterade (OK, ”välkonsumerade” är väl ett mer korrekt uttryckt) pengar. Summa kardemumma kunde vi föra över ca 65 tkr till våra ISK och för oss är det verkligen en stor summa för en enskild månad.  

 

Portföljutveckling

Under mars har vi vår vana trogen fortsatt att fylla på i ett flertal befintliga innehav. Vi har huvudsakligen köpt Castellum, Skanska, Axfood, Hemfosa, Nobina och Nolato. Aktieportföljen är nu lika stor som fondportföljen och det är en viktning som jag känner mig bekväm med. Detta innebär att vi kommer att investera lika mycket i aktier som i indexfonder framöver.

 

Den svenska utdelningssäsongen har ju rullat igång så smått och för vår det del innebar det att vi inkasserade 2 607 kr i utdelningar under mars. Axfoods stod för drygt hälften av den summan, men Castellum och AstraZeneca var också vänliga nog att bidra med icke försumbara summor.

 

Det totala portföljvärdet stannade på cirka 1,427 miljoner och lite enkel matematik ger då att det innebär en ökning på 73 tkr jämfört med för en månad sedan. Det mesta av ökningen är ju nysparande, och bortsett från nysparandet var tillväxten ”bara” 0,6%. Orsaken till att tillväxten inte blev större är att vår aktieportfölj under mars har tagit lite stryk jämfört med index.

 

Med hopp om en trevlig vår!

 

Avfart Frihet