Tro det eller ej, men Herr Avfart Frihet har faktiskt hälsan, skakar inte galler eller har heller inte råkat ut för något annat större missöde. Däremot har jag varit helt osynlig i bloggosfären ett bra tag och jag får passa på att be trogna läsare om ursäkt för detta. Min frånvaro har sina randiga och rutiga skäl. Det främsta skälet är att det varit ordentligt turbulent med omoganiseringar och omstrukureringar på min arbetsplats under större delen av 2017 och efter sommaren träffade det mig som en större slägga mitt i huvudet. I grunden på ett positivt sätt då jag inte kan påminna mig om att jag någonsin varit mer poppis på jobbet än de senaste sex månaderna. Det verkar som om alla vill ha mig i sitt team och i takt med att kollegor och chefer försvunnit åt olika håll har det i princip inneburit att jag haft tre olika olika tjänster det senaste halvåret. En lite smått schitzofren tillvaro alltså.
Men ingen hållbar situation. Inte. På. Nåt. Sätt. Hållbar.
Även om jag inte gjort 60-80 timmarsveckor (det vägrar jag nämligen) har det inte funnit någon energi alls kvar att driva en hyfsat vettig blogg. Det känns som att all tillgänglig hjärnkapacitet gått åt till att sköta de tre tjänsterna och inte minst på att fundera på hur jag smartast tar mig ur den icke-hållbara situationen med endast den mest önskvärda tjänsten i behåll. En inte helt friktionsfri process för att uttala sig milt, då jag därmed måste bestämma mig för vad jag göra ”när jag blir stor”.
Men nu börjar jag se ljuset i andra änden och inom en relativt snar framtid bör jag vara tillbaka i en någorlunda normal situation med endast en tjänst. Helst vill jag ju, som ni vet, inte ha någon tjänst alls, men det steget måste ske när jag vill att det ske. Alltså hoppas jag att jag ska lyckas hitta lite mer tid, energi och inspiration att dra igång bloggen igen.
Nu är detta ju inte en blogg om mitt arbetsliv och eventuella framgångar eller tillkortakommande där, utan det ska ju handla om privatekonomi. Även om jag inte rapporterat om det på bloggen så har ju våra investeringar fortsatt och resan mot ekonomisk oberoende tuffar på med oförminskad styrka. Tanken när jag satte mig ner för att knåpa ihop det här inlägget var faktiskt att summera Familjen Avfart Frihets ekonomiska år 2017. Jag inser nu att det inte låter sig göras i detta inlägg, då det skulle bli långt som sju svåra år och att det flesta läsare förmodligen skulle ha somnat långt innan slutet. Alltså nöjer jag mig här och utlovar lite mer ekonomifokus inom en (relativt) snar framtid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar