fredag 3 juni 2016

Spännande att vara förälder

Våra äldsta barn går båda i lågstadiet och är alltså fortfarande ganska små. Trots deras ringa ålder är det oerhört intressant att följa deras utveckling mot mer och mer självständiga individer. Det känns som om det händer något nytt nästan varje dag. Utveckling sker naturligtvis även kring deras förståelse för pengar och ekonomi. Och även inom pengar och ekonomi anser vi att vi som föräldrar har ett väldigt stort ansvar. Det är vi och ingen annan som ska hjälpa dem att få vettiga värderingar, få insikt i hur pengar och ekonomi fungerar, förstå vikten av att spara och investera samt en massa annat. Hur vi sen ska göra rent konkret för att vägleda våra barn är något som vi funderar en del på och det kommer säkerligen bli ett återkommande tema här på bloggen.

Våra äldsta barn får sedan en tid tillbaka månadspeng. Tanken med detta är att introducera dem till sparande och förståelse kring pengars värde. När det gäller själva matematiken har de full koll och vet precis hur många kronor de har i sina plånböcker. Båda är dock väldigt snåla och använder väldigt sällan sina pengar. Då Herr och Fru Avfart Frihet sällan köper saker obetänkt är detta kanske en värdering som de redan plockat upp från oss? Deras försiktighet med att spendera sina pengar är ju i grunden positiv, men är samtidigt ett litet problem. Ett I-landsproblem i och för sig, men likväl ett problem. Något av det första man måste lära sig och få en känsla för är nämligen pengars värde. För alla varor (gäller i högsta grad även för aktier) är det ju skillnad mellan pris och värde. Denna värdering mellan olika varors pris och värde är dessutom individuell. Problemet är om man, som våra barn, aldrig spenderar några pengar så skaffar de sig inte heller nån känsla för vad just de tycker om pengars värde. Det är ju en resa som de själva måste göra. Frågor som de själva måste besvara. "Den tidningen kostar 20 kronor, är den värd det?" "Legobyggsatsen kostar 99 kronor, är jag beredd att betala det?" 

De behöver få känna känslan efter ett bra köp. Känslan av att ha köpt något man behövt eller länge velat ha och dessutom till ett pris man tycker var billigt. På samma sätt behöver de få känna känslan efter ett dåligt köp, då när det liksom nästan knyter sig i magen. Då när man frågar sig själv hur man kunde vara så dum som köpte den där grejen som var så onödig, så dålig och så dyr. Det är först när man själv känt dessa känslor som man förstår pengar värde på riktigt. Men de är alltså inte riktigt där. Ännu.

Däremot har de börjat förstå konceptet med jämförelsepriser. Vid några tillfällen har de, efter en kort diskussion med oss, tillsammans köpt en förpackning med två leksaker istället för att köpa en var. De inser båda att de sparar på stt slå sig samman och köpa en större förpackning istället för att köpa var sin liten.

Nu ser vi med spänd förväntan fram emot att se hur de tar sig än sommarlovet och alla de frestelser som kan uppenbara sig då. Kommer de att köpa mer saker? Och hur kommer själva besluts- och inköpsprocessen då att se ut? Eller fortsätter de kanske på sin försiktiga bana? Kommer de att vidareutveckla sitt samarbete för att hitta lägre priser? Det är spännande att vara förälder...

2 kommentarer:

  1. Det här var ett av de mer spännande inläggen jag läst på länge. Jag har själv en dotter som förvisso är väldigt liten, men ändå säkerligen kommer hamna i liknande situationer.

    Oväntat nog var det dock min sambo jag kom att tänka på när jag läste din text. Han är en man i 30-årsåldern, högutbildad och pappa till världens finaste flicka. Trots det har jag en känsla av att han aldrig riktigt vet hur han ska spendera sina pengar. Han kan både få ångest inför tanken på att köpa en ny mobiltelefon och en glass i matbutiken. Efter att ha läst din text inser jag att det nog kan ha att göra med att hans föräldrar aldrig givit honom några pengar under tiden han bott hemma (tills han var 25!) och att den enda riktiga värderingen han fått med sig hemifrån är att man inte ska slösa pengar. På många sätt och vis har jag sett det som positivt att han lärt sig att spara sina pengar (framför allt eftersom jag själv är rätt snål!) men problemet med att han inte lärt sig att spendera dyker ändå upp regelbundet. På något vis känns det som att han vågar spendera så sällan att det aldrig känns värt det för honom när han i slutändan tar ett köpbeslut. Troligtvis är det även därför jag måste bestämma allt som ska ner i korgen på Ica och även vilken mat vi ska beställa (alltså även hans rätt) från den lokala hämt-restaurangen. Har du några förslag på hur man kan ta sig förbi detta som vuxen? Jag är övertygad om att det är många konsumenter som faktiskt har svårt att värdera produkter och därför antingen knappt vågar konsumera alls, eller lämnar köpbeslut åt andra, alternativt köper alldeles för mycket utan att riktigt lära sig vad som gått snett. Om inga smarta idéer inkommer får jag nöja mig med att ta med detta när min dotter växer upp.

    Tack för en bra blogg och ett ovanligt spännande inlägg! / P.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej P,

      Först och främst vill jag tack för de vänliga orden om bloggen och inlägget! Jag blev jätteglad!

      Oj, vilken svår fråga du ställer! Hur lär man en vuxen pengars värde? Jag är rädd för att jag inte ha något bra svar. Min första tanke är givetvis att du måste diskutera detta med honom. Ofta och mycket, om du inte redan gör det. Han måste komma till insikt om sitt problem. Sedan tror jag att du gör honom en björntjänst om du fattar alla beslut åt honom. Låt honom göra sina egna misstag (inom rimliga gränser).

      Sen har jag faktiskt aldrig tänk på att detta kan vara en liten delförklaring till den sjuka konsumtionshysteri som vi ser allt för många exempel på. Du kan nog ha en poäng där.

      När jag läser igenom mitt svar känner jag mig som en dålig Dr Phil-kopia, men jag hoppas mitt svammel gav dig nåt.

      Lycka till med din ekonomiska fostran av dotter och sambo! Det kommer garanterat fler blogginlägg om barn och pengar!

      Mvh Avfart Frihet

      Radera