Nej, nu tittar vi framåt - Mot 2017

Nu när 2016 är lagt till handlingarna är det hög tid att titta framåt, fram emot det orörda och spännande året som tydligen ska vara nummer 2017 i ordningen.

Jag är egentligen en ganska varm anhängare av att sätta upp mål, men efter många års erfarenhet av att sätta mål i min professionella verksamhet vet jag också att det där med att sätta kortsiktiga mål för att nå ett långsiktigt större mål är riktigt svårt. Risken att man suboptimerar är nämligen högst påtaglig. Alltså kommer jag inte sätta några ”hårda” ekonomiska mål för 2017, men det hindrar ju inte mig från att försöka titta in i min dammiga spåkula för att prognostisera vår privatekonomiska framtid och eventuellt landa in i några lösare ambitioner för 2017.

Sparande

Detta är ju ett område med hög egen påverkansgrad och risken för suboptimeringen som jag nämnde ovan är ju obefintlig. Vårt långsiktiga mål är ju att bli ekonomiskt oberoende och ett högt sparande lär ju på intet sätt äventyra det målet. Tvärtom! Trots det sätter jag inget hårt mål med en specifik summa. Varför? Jo, eftersom balansen mellan det långsiktiga målet och njutningen här och nu är för viktig. Jag vill inte hamna i en situation där vi kommer i konflikt med oss själva. Till exempel känna skuld för att vårt sparande ”blir lidande” för att vi väljer att åka till Medelhavet under höstlovet. Eller så vill jag inte känna att livet är torftigt för att vi, på grund av sparandet, inte åkte till Medelhavet under höstlovet.

Under 2016 sparande vi 288 tkr, vilket i min värld är en hyfsad hög med pengar. Men om jag tittar in på vad vi kan förvänta oss för inkomster och utgifter under 2017 så ser det faktiskt ut som om vi skulle kunna slå siffran från 2016 med marginal. Låt oss börja med inkomsterna där jag ser flera anledningar till att de bör bli högre under 2017 än under 2016.

Ett prioriterat område för oss är tid med barnen och vi har därför under 2016 jobbat cirka 160% tillsammans (egentligen klart mindre eftersom varit lediga cirka 11-12 veckor för resor). I takt med att barnen blir större får de ett allt större behov av att tillbringa tid med sina egna kompisar och utan oss föräldrar. Alltså kommer vi från och med nu gå upp till cirka 180% i arbetstid, vilket ju lär märkas i lönekuvertet. Utöver detta så har Fru Avfart Frihet fått en liten löneökning och kommer dessutom få en engångsutbetalning på i runda slängar en månadslön nån gång i början av året. Trevligt! För egen del har min arbetsgivare beslutat att öka på min bonus med några procentenheter. Egentlig tycker jag inte alls om dessa bonussystem (läs mer här), men om de nu envisas med att ge mig pengar så får de väl göra det. De vet vad jag tycker.

Även utgiftssidan ser ut att bli något bättre under 2017 än under 2016 om inget oförutsett av större karaktär inträffar (att värmepannan eller bilen totalhavererar till exempel). Första anledningen till detta är att vi hade taskig periodisering av våra kostnader 2016. Ett byte av kreditkort vid årsskiftet gjorde att en del kostnader för 2015 hamnade på 2016 och dessutom har vi redan under 2016 betalat flygbiljetterna för sommarens äventyr i Sydostasien. En annan aspekt är att vi kommer betala cirka 2 000 kr/mån mindre till CSN under 2017 beroende på att vi var föräldralediga och hade låg inkomst för ett par år sedan. Ja, jag vet att det egentligen inte är att betrakta som en utgift utan som amortering eller tvångssparande. Men jag har inte räknat betalningarna till CSN som sparande tidigare och därmed blir det cirka 2 000 kr/mån över till att mata pengamaskinen med.

Summa summarum lär vi väl komma en bra bit över 300 tkr i sparande under 2017, kanske till och med runt 350 tkr om vi har lite tur. Och det är ju pengar det med som min favoritbloggare Chansar Mest skulle ha sagt.

Aktieutdelningar

Under 2016 fick vi cirka 2 700 kr i aktieutdelningar, vilket måste betraktas som tämligen värdelöst om man betänker att vår portfölj är värd runt 1,2 miljoner. Detta beror på att vi styrde om till aktier (från passiva indexplaceringar) först under slutet av den svenska utdelningssäsongen 2016. Under 2017 kommer cirka 30% av våra investerbara tillgångar ligga i aktier och jag räknar med att vi kommer att få cirka 16 000 kr i utdelningar. Men inte heller här sätter jag något hårt mål. Anledningen till detta är att jag inte vill jaga utdelningar 2017 eftersom det riskerar att driva mig mot kortsiktiga investeringar med hög utdelning och det behöver ju inte alls vara i samklang med vårt långsiktiga mål. Ett exempel: För att kortsiktigt maximera utdelningarna bör man ju investera uteslutande i preffar, telecom och liknande, men det tror jag inte är det effektivaste sättet att nå vårt långsiktiga mål.

Portföljvärde

Jag har inte en aning om vad som kommer att hända på börsen 2017, men oavsett åt vilket håll det går så lär det bli en skakig resa. Kanske framförallt på grund av en hel del politiska frågetecken. Hur blir det egentligen med herr Trump som högsta hönset? Hur påverkar valen i Europa börsklimatet? Ja, jag har inte en susning och ur ett privatekonomiskt perspektiv bryr jag mig egentligen inte nämnvärt. Vi kommer fortsätta att spara, investera, spara, investera, spara, investera. Antingen stiger portföljvärdet och då är det ju trevligt, eller så sjunker det och då får man glädja sig åt att få handla lite billigare.

Men om vi antar att börsen presterar sina genomsnittliga 8%, att vi lyckas prestera som index och att vi sparar som vi tänkt oss. Ja, i så fall skulle vi landa på ett portföljvärde nånstans i krokarna kring 1,65 miljoner. Men där är väl cirka 1,65 miljoner ”om” i det resonemanget, så det mest troliga är väl att vi hamnar nån helt annanstans. Var står skrivet i stjärnorna.

Med hopp om ett strålande 2017 för er alla!

Avfart Frihet